Samtalen har vidgat mitt perspektiv på folkbildning, kultur och demokrati och hur dessa tre saker hänger ihop. Jag har lärt mig så mycket! Bredden i de olika samtalen är inspirerande, var och en av paneldeltagarna har bidragit med insikter och tankar från sitt unika perspektiv. Alla har varit så engagerade, det är tydligt hur viktiga de här frågorna är för alla som deltagit i panelen.
Vad är den röda tråden genom samtalen, vad har blivit tydligt?
För det första: den centrala roll som kulturen spelar för ett starkt och gott samhälle. Hur mycket vi har saknat kulturen under pandemin, både att uppleva och att utöva kultur. Hur kulturen och demokratin hänger ihop och stärker varandra.
För det andra: studieförbundens viktiga roll som möjliggörare av kultur, på flera olika sätt. Som jordmån för den som vill börja utöva kultur, som nätverk och infrastruktur för kulturföreningar och andra kulturutövare, som arrangör och som samarbetspartner för både offentlig sektor och för stora kommersiella kulturinstitutioner.
För det tredje: det starka stöd som folkbildningen har, från tjänstemän och politiker på alla nivåer, från forskningen och från de föreningar som samarbetar med studieförbunden. Det har varit viktigt att se och lyfta fram det, särskilt när studieförbunden har utsatts för hård granskning och ifrågasättande på sistone. Folkbildningens vänner finns överallt och behöver vårt stöd.
Vad är det som behöver hända nu?
Jag hoppas verkligen att de här viktiga samtalen fortsätter i någon form, det finns många spännande aspekter som kommit upp i samtalen och som förtjänar att utforskas mer. Jag hoppas också att alla som har lyssnat sprider de tankar och insikter som de har fått med sig från samtalen. Det är tydligt att folkbildningen behöver synliggöras mycket mer och inte på en abstrakt nivå utan konkret. Det är berättelserna om vad folkbildningen möjliggör och bidrar till som tydliggör folkbildningens verkliga värde.
Tack Lisa för intervjun och för att du lett SISAMSAMTALEN!
